Jag jobbar på en detaljerad med, ja ni vet, hudfärg, skuggor och hela köret, men av någon anledning så föredrar jag det lite minimalistiska och ofärdiga liksom. Typ "så här hade jag sett ut i en mexikansk manga"? Den andra kommer kanske upp i veckan om jag plockar upp lite självdiciplin och blir färdig med allt det viktiga först...

Mitt lilla självporträtt har jag gjort med Pen Tool i Adobe Illustrator, för er som undrar. En så kallad 'vector' som jag beskrivit tidigare i bloggen.

Har använt mig av bilden på mig då jag är egentligen är rödhårig, men nu har jag ju svart hår och det är ju bekvämare att illustrera sig själv svarthårig än att ta en ny bild till facebook? Ellerrr?

Nä nu ska jag glo på DC comics med Akira innan jag går och lägger mig, ledig imorgon ju!

Men Paramore ska spela på en stor arena utanför KL, och priset för en biljett ligger just nu på ca 850kr för en biljett, vilket blir 1700kr om både jag och Akira går. Vilket vi hade gjort så klart. Det känns som ett lite drygt pris för en spelning på ett så stort ställe där man knappt ser dem, och gör man det så är det kanske i samma storlek som knappnålar, eller på en stor skärm i bakgrunden.

Jag är lite kluven. Märklig summa för ett land där valutan är väldigt låg, minns att Beyoncé skulle komma hit för ett halvår sedan (vilket hon ställde in) och då kostade biljetterna lika mycket. För det priset kan jag spendera en helg i Singapore eller flyga tur och retur till Bali typ.

Okej så visste ni att...

...jag nästan alltid går runt med målade naglar? Jag gillar inte att se på mina egna händer om naglarna inte är målade, de blir så tråkiga och intetsägande. Jag har inte världens smalaste eller slankaste pianofingrar heller, utan snarare små knubbiga korvar som växer ut från handen. Då kan ett fint lack nästan dra fokus mot naglarna istället för fingrarna. Men den egentliga anledningen är helt enkelt att mina ögon njuter av ett fint, glansigt lack på de små hårda knattarna.

...att jag har ett födelsemärke mitt i min navel? Det är väldigt litet, så ni kommer aldrig att få se det om ni inte rotar ordentligt, jag har ju inte världens plattaste mage heller, så naveln har blivit en liten grotta liksom. Och längst där inne hittar man en liten födelsefläck om man vill utforska. Vilket man inte får. Så det var lite onödig fakta kanske, men fakta som fakta :)

...att jag har jättesvårt för att förstå danska? Det gäller både tal och skrift, jag hänger liksom inte riktigt med. En gång i tiden var jag ganska duktig på spanska, och engelskan har aldrig varit några problem. Italienskan rullade på helt okej, och jag kunde till och med förstå en gnutta japanska på egen hand. Nu jobbar jag ju på min bahasa, vilket går hur bra som helst, men när ska jag börja förstå danska? Vårt fina grannland som jag mer än gärna spenderar en dag i Köpenhamn då och då, men kan inte förstå ett ord som kommer ur munnen på invånarna.

Sutsats: jag är bra på att måla mina naglar, hitta födelsemuarken på udda ställen, MEN om någon har lust att lära ut danska en dag så kommentera nedan, eller meddela mig över facebook.

Senast var det en lärare som stoppade mig på skolan, då jag fick peta bort min transparenta kontaktlins lite åt sidan så att hon kunde se att det var precis samma färg under som på genom linsen. Då började hon och en klasskamrat diskutera om de var typ lite silvriga, och jag sa att det var nog ljuset i så fall, för blå är de ju.

Folk frågar oftast också varför jag färgar håret svart när ljust hår är så fint (ja, alla förväntar sig att jag egentligen är blond under) och jag svarar blygsamt att jag föredrar svart, och att det uar lättare att smälta in. Vilket är sant. Men det kan vara ganska skönt ibland med färre blickar p.g.a. ett svart kamouflage om jag ska vara ärlig.

Jag har varit sugen på att testa på bruna linser med, jag tycker att det är så fint, så jag testade i photohop först om det är något jag skulle passa i.

Tänk vad en ögonfärg kan få en att se annorlunda ut, men Akira sa nej, för han tyckte att jag såg asiatisk ut. Och det är tydligen han som representerar den kontinenten i vårt förhållande :p

Min torsdag började mindre bra då jag nästan försov mig (men hann precis i tid till lektionen) och sedan satt med nerverna på spänn i över en timme innan läraren kom och kikade på mina framsteg. Hon har hittils bara nekat allt jag gjort i princip, medans större delen av klassen fått klartecken att gå vidare i projektet.

Sjukt drygt, och jag började helt ärligt tvivla på om jag skulle klara mig igenom detta änme eller inte. MEN. Så hände det. Ett stort fnissigt leende drog över min lärares läppar när jag visade min nya idé, hon var stormförtjust, och jag fick äntligen pusta ut av lättnad.

Jag har haft mina stunder då jag tvivlat på om det verkligen är sådant här jag borde syssla med i framtiden, det är så mycket svårare än jag förväntat mig, men samtidigt så mycket roligare. Lite utav en paradox kanske, men så ser min tillvaro ut här borta i mina studier. Just nu är jag i alla fall väldigt glad, och får leva på den glädjen resten av helgen hoppas jag :)

Efter lektionen stack jag direkt till skolans kampus där jag blev sminkad som en zombie och fick byta om till en tuff frankenstein t-shirt för ett photoshoot som min senior skolkamrat använder i sitt slutprojekt. Han har tryckt upp 12 t-shirts med olika skräckis-teman, som han själv designat. De är riktigt tuffa faktiskt, och jag tror att han blev ganska nöjd med bilderna med, vi var tre som blev fotade idag inne i ett övergivet hus i närheten av kampus. Lite kusligt, men framförallt kul.

Sedan blev det mamak med dem efteråt, och sedan hem till en fullpackad lägenhet då både Akiras brors familj, systern med man, japanska paret och Akiras pappas barndomsvän var på besök samtidigt. Då hade klockan hunnit bli 10 och jag var något utmattad av dagens värme, men då fick jag ännu en glad nyhet då japanskan bestämt sig för att lära mig plinga på min ukulele från och med oktober. Ok, jag kan ju lära mig över internet och så, men tycker att det blir lite roligare såhär :)

Vilken fin-fin dag som jag nu avslutar med detta långa inlägg :P Nu påbörjar jag min långhelg från fredag tills tisdag, börjar igen på onsdag, woop!

Egentligen väntar jag ju på att CSN ska ta ett beslut om ansökan jag skickade in för 11 dagar sedan nu. Det enda jag skulle göra var att skicka in mina betyg för den senaste terminen så snart jag fick dem, och nu har jag gjort det. För snart två veckor sedan.

Ångest.

Nä nu ska jag tänka på något betydligt roligare, som till exempel läxor, hoho.

och Oreos-choklad, men även singoalla-liknande kakor som jag köpte idag.

Igår blev jag klar, och idag skrevs den ut och fästes ihop som en riktig tidning. Det känns så konstigt, att hålla i den, känns som en riktig tidning man varit och köpt i affären, bara det är det är jag som designat den!

För att dela min stora lycka så får ni bli först med en liten sneak-peek! = 8 smått suddiga webcam bilder, grattis liksom :p Batteriet till proffs-kameran ligger på laddning...

Så ja... Det var det. Då blev det dags att ge sig på nästa projekt då...

Just nu så pågår ju Ramadan, vilket betyder att malaysierna fastar, eftersom att Malaysia är ett muslimskt land. Detta gör de under den nionde månaden i den muslimska kalendern, under denna tid så ska alla vuxna och friska muslimer, från gryning till skymning, avhålla sig från mat, dryck, rökning samt 'snusk', haha.

Jag fastar ju själv inte, man kan fortfarande gå ut och äta på alla matställen och så eftersom att en ganska stor del av Malaysias befolkning består utav kineser och indier med, och de fastar ju inte heller. Akira fastar heller inte, men några av mina klasskamrater gör det, och även kafeteriapersonalen på skolan, vilket betyder att de stänger tidigare nu så att de kan åka hem i god tid och göra i ordning ett riktigt skrovmål innan det är dags att bryta fastan.

Ska jag vara helt ärlig så har jag aldrig riktigt vetat varför man fastar, bortsett ifrån att det kanske står så i Koranen eller så, men tydligen så gör man detta för att man ska förstå hur alla fattiga och hemlösa har det, de som kan gå en hel dag om inte mer utan ett mål mat. Under den här perioden ska man även skänka en stor summa pengar åt de fattiga, eller annan välgörenhet. Man ska bli mer ödmjuk och och medveten om den gudomliga skapelsen eller något i den stilen.

Sedan när Ramadan är över så firar man med vänner och familj, och har en dag som påminner lite om en tacksägelsedag, då man ber om förlåtelse till alla vänner/familj för allt man gjort fel (alltså man radar inte upp allt utan man säger typ 'förlåt för de gånger jag felat' eller så). Och sedan går man och hälsar på alla vänner och gör om det igen, och blir bjuden på godsaker. I Malaysia kallas denna dag för 'Hari Raya' och de har redan börjat pynta.

Så det är en väldigt fin högtid ändå när man tänker efter, men som sagt, jast fastar inte själv, däremot så uppskattar jag speciellt alla matmarknader som skapas speciellt för månaden, där de säljer fantastiskt god och billig mat! Precis vad jag gillar :D Så igår stack jag och Akira och handlade ett helt bord fyllt av godsaker för blygsamma 30kr.

Det blev som sagt en hel del mat, så det mesta hamnade i kylen :p Nu lämnar vi matbloggen bakom oss en stund och så blir det dags att somna om, klockan är ju 5 på morgonen här och jag vaknade av grannens 'plinge-linge-linge-ling-ling-bjällra' som de gärna kan få lägga på hyllan nu en stund. Godmorgon och godnatt.

Hade ingen inspiration och kände att den nya terminens ämnen var skit, och så får man plötsligt tillbaka gnistran och bara jobbar på allt vad man kan. Och just DÅ ska man få det ena efter det andra. Som ett jäkla straff att man klagat när man väl hade det bra? Vilket skit.

Så tar man en dag och vilar ut för att må bättre nästa dag, då man måste sitta uppe sent för att hinna med allt man skjutit upp dagen innan. Jag har verkligen inte tid med detta.

Så vad gör jag nu när jag är så sjukt frustrerad då? Jo jag spelar nån trudelutt på min ukulele, om och om igen tills mina fingrar blir så ömma att jag inte ens kan knäppa jeansknappen. Det ska jag göra nu.

Känner lite press nu.

Deen ringde till mig tidigare ikväll, har ju gått ca 7-8 månader sedan sist, helt sjukt egentligen. Han frågade om vi ville bowla imorgon vid 12, det var nåt extrapris eller så, så jag övertalade Akira att vi skulle vakna lite tidigare imorgon så att vi var redo innan 12 (ska nämligen till postkontoret med), och till slut gav han med sig. Sedan skickade Deen ett sms till Akira där han sa att han nog inte kunde vakna så tidigt förresten. Och han var inte så intresserad av att träffas senare hellerm utan sa att det fick bli nästa gång. Så ja, bara att vänta 7 månader till då? :)

Najsa strullor i alla fall. Och Ida <3 strumpor har ju, och kommer alltid att vara väldigt sant. Nej, nu är klockan över 3 och jag har druckit upp min Vanilla Coke. Dags att sova, japp japp :) Gärna med strumpor på.

Enligt Effi så följer hon (Kajsa) med överallt, och ska helst behandlas som en lillasyster som ska både matas och badas. Och för första gången hörde jag Iman säga mitt namn! Han brukar vara ganska blyg när det kommer till mig, speciellt säga hej/hejdå, men när någon frågar vart han fått den ifrån (alla vet ju att familjen letat överallt efter just en lila Kajsa Anka) så svarar han 'ämstödäm, fwom auntie Ida' hahaha. (förtydl: Amsterdam, from auntie Ida) :)

Idag vaknar jag upp med värdens jävla feber och förkylning. Detta måste vara ett sätt att liksom jämna ut min vecka. Från superduperjippitjoho till attansjävlajärnspikar. Nu ska jag ner till kliniken på området så får vi hoppas att febern går ner så att jag kan gå till skolan i alla fall...