återförenade

Så det hände som sagt något fantastiskt igår. Och idag då. Och jag skulle ju berätta om det på bloggen så här kommer det.

I torsdags så hade jag feber och mådde allmänt pekka, då jag låg som sagt på soffan och gnällde och vägrade svara i telefon då skolan ringde två gånger under dagen. Dagen innan hade de ringt om någon terminsavgift jag inte hade betalt (vilket jag redan gjort innan terminen startade) så jag var säker på att de skulle säga samma sak igen (de har ju inte alltid full koll de dära i admin folket) så jag ignorerade för dagen.

Men på fredagen (igår) så skulle jag ändå in och ha photoshoot i skolan hela dagen, så jag passade på att ringa innan jag åkte in och kolla vad det var de ville. Och tydligen så hade en viss minster Raj ringt och sökt mig.

'Jaha?' tänkte jag, 'det känner jag ingen som heter.'
'Ja der var något om din plånbok.'

Vänta... Va!? Plånboken som jag blev av med förra helgen? Min vackra H&M plånka som jag redan sörjt och försökt gå vidare? Med alla mina samlingar av visitkort, bio- och konsertbiljetter, mitt Jackie Chan utklipp, och mitt Grynets Fanclub kort från typ 2003? Den plånboken?

'Jag tror att han sa att han är en taxichaufför, han har lämnat sin kontaktinformation här så att du kan ringa upp honom', fortsatte hon.

Så jag ringde upp, bestämde tid att mötas upp på förmiddagen idag innan han började jobba, och jo visst där kom han i sin lilla taxi med min lilla plånbok i en liten plastpåse. Akira var med mig och han var lika förvånad som jag var. Allt var kvar. Alla mina pengar, allt var på samma plats som tidigare, bara studentkortet hade han lagt sidan om i påsen. Så det var där han hade fått tag i min skola, som ju fått tag i mig.

Och så köra hela vägen dit jag bor för att överlämna. Så jag räckte över en liten hittelön (jag menar, han kunde ju lika bra tagit pengarna i plånkan och låtsats som ingenting istället) och sa att vilken bra och ärlig liten filur han var. Eller ja, filur sa jag kanske inte men något i den stilen.

Det tyckte Akira var pinsamt. Att jag sa så. Och killen verkade själv bli generad. Men just nu bor jag i ett land där det är helt okej att suaga till andra att de har blivit mulliga/stora/tjocka (tro mig jag har fått höra det ett par gånger nu). Så jag tycker minsann att man ska kunna säga när någon gjort något bra, speciellt en sådan här grej som jag aldrig förväntat mig.

Hoppas att han tror på Karma, vilket jag tror att han gör faktiskt då han är Sikh (ledtråd: är indier, bär turban).

Han måste ligga ganska bra till i alla fall.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0