Mer mat och musik i helgen 2
Ja eftersom bloggen kapade halva inla:gget trots att jag sparat det over and over sa* ko:r jag pa* den sa:kra sedan och srkiver I word den ha:r ga*ngen.
Sa* ja, what to do .fortsa:ttningen ha:r...
So:ndagen var dagen vi alla va:ntat pa*, dags att se Misery Signals live i KL :D
(det ha:r blev va:ldigt la*ngt ma:rkte jag, ni beho:ver inte la:sa allt detta, blev mest ett sa:tt fo:r mig att skriva av mig :P)
Vad jag fo:rva:ntade mig:
2 timmar i en mo:rk, ro:kig, o:verbefolkad lokal, dryga berusade hardcore killar, svettigt, varmt, stor mosh pit att kla:mmas in i, tra*ngt, knuffas, kva:vas, tra:ngas, fo:r ho:g musik, fo:r ha*rd musik, ga* ut och sa:tta sig och va:nta tills konserten a:r o:ver.
Sa* nej, jag hade inte sa* hemskt ho:ga fo:rhoppningar pa* konserten om jag ska vara a:rlig, men jag har trots allt sett fram emot det a:nda sedan jag var hemma i Sverige, eftersom Misery Signals a:r det fo:rsta hardcore bandet jag faktiskt tyckt varit helt okej.
Konserten skulle bo:rja klockan tva* pa* dagen, vilket jag tyckte var lite konstigt, och da* visar det sig att det a:r ju inte bara Mis Sigs som ska spela, utan de har 2 australienska band med sig pa* sin turn'e, och sedan a:r da:r hela 6 lokala bans som ska spela. La:t mer som en festvladag a:n konsert sa* vi laddade upp med Mi Goreng innan vi begav oss. Da* var klockan redan halv tre, fo:r tydligen sa* a:r det alltid fo:rsenat a:nda*. Och na:r vi kom fram vid tre hade de fortfarande inte insla:pp a:n. Deen sms:ade att han inte kunde komma, sa* det blev bara jag och Akira, och na*gra av hans va:nner som han presenterade mig fo:r, men det blev dock inte sa* la*nga pratstunder med dem, bortsett var jag kommer ifra*n och blablabla..
Blev dags fo:r insla:pp vid halv fyra, men som sagt, malaysianer har sin egen takt, sa* na:r vi gick in var da:r kanske 30 till som stod och ha:ngde lite. Inga sa:kerhetskontroller, ingen kollade va:skan, bara ge biljetten och sedan satte de fast ett plastsno:re i t;ex; byxorna vid ska:rpet sa* att man kunde ga* in och ut som man ville. Akira sa att de inte har na*gon sa:kerhet eller vakter fo:r att det a:r ungomarna sja:lva som hyr in den ha:r sortens band, det kostar ja:ttemycket pengar, men de go:r det fo:r dem sja:lva och alla de andra ungomarna fo:r att band som dessa annars aldrig skulle komma hit. Ingen annan skulle ta tag i det, och skulle de det sa* skulle det kosta mycket mer pengar. Jag blev dock orolig fo:r om na*gon go:r skit fo:r alla andra, men han sa att alla de som a:r ha:r ka:nner varandra, de ga*r pa* samma konserter och events, de ka:nner banden, det finns ingen chans att na*gon skulle go:ra na*got som kan sta:lla till det fo:r de andra. De blir som en slags familj. En nykter familj med kan jag tilla:gga, ingen a*ldersgra:ns, ingen alkohol pa* hela dagen.
CUUUT! omskrivning fra*n och med nu.
Lokalen da:r spelningarna skulle ha*llas var mycket mycket mindre a:n jag fo:rva:ntat mig. Fick lite panik na:r jag sa*g det, fo:resta:lla sig att tra:ngas ha:r med alla andra fra*n scenen a:nda bak till motsatta va:ggen. Klaustrofobi much? Men da:r fanns bord uppsta:llda med band t-shirts och t-shirts av egna lokala eller indonesiska designers, malaysiska CD skivor och album, na*gra utav dem var fra*n band som skulle spela under dagen. Sa* jag lyckades distrahera mig med det en stund, och uppma:rkte ganska snart att vi nog inte skulel bli sa* hemskt ma*nga, inte i bo:rjan i alla fall. Vi var va:l kanske 30 styckna fo:rst, och sedan droppade det in lite folk med tiden, de bo:rjade ta fram stolar som fanns uppsta:llda la:ngst ena va:ggen och bara tog det lugnt. Na:r klockan na:rmade sig fyra var det dags fo:r fo:rsta bandet, Black Territory. Nu var da:r mycket mer folk, men ingen tra:ngsel precis. Bandet bo:rjade spela, killarna bo:rjade na:rma sig scenen fo:r att sta* med armarna i kors och nicka med huvudena i takt med musiken. Svartkla:dda killar med plugs och tatueringar. Na*gra utav dem bo:rjade go:ra hardcore dans som det kallas, men det ser mer ut som ett lugnt slagsma*l med luften runt om sig. Jag och Akira tog plats vid va:ggen da:r vi hade bra utsikt, relativt na:ra scenen och precis under en fla:kt. Snart bara 7 band kvar innan Misery Signals.
Banden avbytte varandra, alla sjungandes pa* engelska. Nu var det dags fo:r Love Me Butch (min personliga favorit). Da* blev det lite mer liv i publiken, lite poppigare. Na:sta band var Restraint, och sedan Second Combat da* publiken kom iga*ng pa* riktigt. En massa killar med tro:jor da:r det stod "Death Squad Family", som jag inbte lagt ma:rke till tidigare, drog sig in mot mitten da:r det blev en slags o:ppen cirkel fo:r hardcore dans. Fo:r att vara dans sa* ser det va:ldigt va*ldsamt ut (a:ven na:r asiater go:r det) sa* det ga:ller att ha*lla sig pa* avsta*nd. Det a:r la:tt ha:nt att fa* en knytna:ve eller spark utan fo:rvarning om de kommer fo:r na:ra, vilket de ibland gjorde, men jag hade en van hardcore kille med mig som fo:ste bort dem med armen innan dess. Trots det ha:nde inte en enda olycka ubnder dagens ga*ng, och sa*g man na*gon som ra*kat dra:mma till en annan stannade de genast upp och kollade sa* att allt var okej. Tror att jag tittade in i "danscirkeln" lika ofta som pa* scenen i bo:rjan, haha.
Na:sta band var ett av de australienska banden, Grace is Gone, som tog va:a:a:ldigt la*ng tid pa* sig, och visade sig att de var kva:llens sa:msta band. Vi gick ut och tog drickepaus, som ma*nga andra, och na:r vi var tillbaka var det malaysiska Incarnation pa* scen. Sedan blev det na:sta australiensiska bandet Hereafter. Lite ba:ttre, men om jag ska vara a:rlig sa* tyckte jag att de lokala banden var mycket ba:ttre a:n de australiensiska. Sista bandet innan Mis Sigs var favoriterna Cassandra, som verkligen fick iga*ng publiken alldeles innan det var dags. Under tiden vissa band spelade kunde jag se hur bassisten och trummisen fra*n Mis Sigs gick runt och tittade bland tro:jorna pa* borden, helt osto:rda av allt runtomkring. Men tilslut blev det deras tur, efter cirka 5 timmar eller mer. Folk ko:ade fo:r att komma na:ra scenen, jag upprepar, ko:ade, inte tra:ngdes, utan ko:ade sna:llt fo:r att komma na:ra. Jag och Akira tog va*r gamla plats igen, under fla:kten. Trots att ha varit da:r i 5 timmar ka:nde jag mig fra:sch som en nyponros, tack vare fla:ktarna och att det inte blev sa* mycket folk trots allt.
Misery Signals intog scenen och bo:rjade spela la*tar jag varken kunde texterna eller namnen pa* utom en. Sa*ngaren var sjuk sa* han bad alla att sjunga med sa* mycket de kunde, och det gjorde de. killarna sjo:ng med fo:r full hals, och gav bandet lika mycket energi som de gav dem tillbaka genom musiken. Ho:g, ha*rd musik med mycket melodi full av energi, fick till och med mig att skutta i takt. Sa*ngaren var otroligt trevlig, tog pauser da* han stod och pratade med publiken, bero:mde dem fo:r hur energiska de var osv. Varade i kanske 40 minuter, men helt klart va:rt va:ntan, fo:r mig var hela dagen en upplevelse i sig.
(1,2 & 3. Misery Signals)
(1,2 & 3. Misery Signals)
Sa* slutsatsen da*:
Mycket, mycket, ba:ttre a:n jag fo:rva:ntat mig, mycket ba:ttre live a:n det jag ho:rt pa* datorn tidigare. Helt klart va:rt varenda krona och varenda minuts va:ntan, och jag hade la:tt gjort om det varje vecka om jag haft mo:jlighet till det :)
(1 & 2. Glada fans tar bilder med sa*ngaren i Mis Sigs)
Efter konserten stannade bandmedla:mmarna ute och ha:lsade pa* fansen som kunde ta bilder tillsammans med dem, vilket alla gjorde. Jag fra*gade Akira om han ville bli fotad tillsammans med sa*ngaren, men det var han fo:r cooooool fo:r. Sa* hungriga som vi var stack vi hem, men klockan var redan efter 10 sa* ingen mat hemma. Vi tog bilen till Hartamas och da:r a*t vi Nasi Goreng med Dried Chili & Beef, och en stor va*ffla med varierad topping till efterra:tt. Och efter det gick vi till den indiska restaurangen brevid fo:r att testa Paper Tosei. 'Paper' fo:r att det a:r sa* tunnt och krispigt, sa* man bryter av det i delar och doppar det i den tillho:rande sa*sen.
(1. Va*fflan, 2 & 3. Paper Tosei)
Tro:tta i benen sa* stack vi hem efter en la*ng dag, och idag, ma*ndag, har det blivit en latisdag. Jag har pysslat med bloggen som klyddat sig, och Akira spelar PS3 och va:ntar pa* att jag ska joina. Ho:r av mig igen na:r det ha:nt na*t kul, eller har mer mat att skriva om :P
MISERY SIGNALS live i KL, 29 Mars 2009
www.myspace.com/miserysignals
LOVE ME BUTCH live i KL, 29 Mars 2009
www.myspace.com/lovemebutch
Sa* ja, what to do .fortsa:ttningen ha:r...
So:ndagen var dagen vi alla va:ntat pa*, dags att se Misery Signals live i KL :D
(det ha:r blev va:ldigt la*ngt ma:rkte jag, ni beho:ver inte la:sa allt detta, blev mest ett sa:tt fo:r mig att skriva av mig :P)
Vad jag fo:rva:ntade mig:
2 timmar i en mo:rk, ro:kig, o:verbefolkad lokal, dryga berusade hardcore killar, svettigt, varmt, stor mosh pit att kla:mmas in i, tra*ngt, knuffas, kva:vas, tra:ngas, fo:r ho:g musik, fo:r ha*rd musik, ga* ut och sa:tta sig och va:nta tills konserten a:r o:ver.
Sa* nej, jag hade inte sa* hemskt ho:ga fo:rhoppningar pa* konserten om jag ska vara a:rlig, men jag har trots allt sett fram emot det a:nda sedan jag var hemma i Sverige, eftersom Misery Signals a:r det fo:rsta hardcore bandet jag faktiskt tyckt varit helt okej.
Konserten skulle bo:rja klockan tva* pa* dagen, vilket jag tyckte var lite konstigt, och da* visar det sig att det a:r ju inte bara Mis Sigs som ska spela, utan de har 2 australienska band med sig pa* sin turn'e, och sedan a:r da:r hela 6 lokala bans som ska spela. La:t mer som en festvladag a:n konsert sa* vi laddade upp med Mi Goreng innan vi begav oss. Da* var klockan redan halv tre, fo:r tydligen sa* a:r det alltid fo:rsenat a:nda*. Och na:r vi kom fram vid tre hade de fortfarande inte insla:pp a:n. Deen sms:ade att han inte kunde komma, sa* det blev bara jag och Akira, och na*gra av hans va:nner som han presenterade mig fo:r, men det blev dock inte sa* la*nga pratstunder med dem, bortsett var jag kommer ifra*n och blablabla..
Blev dags fo:r insla:pp vid halv fyra, men som sagt, malaysianer har sin egen takt, sa* na:r vi gick in var da:r kanske 30 till som stod och ha:ngde lite. Inga sa:kerhetskontroller, ingen kollade va:skan, bara ge biljetten och sedan satte de fast ett plastsno:re i t;ex; byxorna vid ska:rpet sa* att man kunde ga* in och ut som man ville. Akira sa att de inte har na*gon sa:kerhet eller vakter fo:r att det a:r ungomarna sja:lva som hyr in den ha:r sortens band, det kostar ja:ttemycket pengar, men de go:r det fo:r dem sja:lva och alla de andra ungomarna fo:r att band som dessa annars aldrig skulle komma hit. Ingen annan skulle ta tag i det, och skulle de det sa* skulle det kosta mycket mer pengar. Jag blev dock orolig fo:r om na*gon go:r skit fo:r alla andra, men han sa att alla de som a:r ha:r ka:nner varandra, de ga*r pa* samma konserter och events, de ka:nner banden, det finns ingen chans att na*gon skulle go:ra na*got som kan sta:lla till det fo:r de andra. De blir som en slags familj. En nykter familj med kan jag tilla:gga, ingen a*ldersgra:ns, ingen alkohol pa* hela dagen.
CUUUT! omskrivning fra*n och med nu.
Lokalen da:r spelningarna skulle ha*llas var mycket mycket mindre a:n jag fo:rva:ntat mig. Fick lite panik na:r jag sa*g det, fo:resta:lla sig att tra:ngas ha:r med alla andra fra*n scenen a:nda bak till motsatta va:ggen. Klaustrofobi much? Men da:r fanns bord uppsta:llda med band t-shirts och t-shirts av egna lokala eller indonesiska designers, malaysiska CD skivor och album, na*gra utav dem var fra*n band som skulle spela under dagen. Sa* jag lyckades distrahera mig med det en stund, och uppma:rkte ganska snart att vi nog inte skulel bli sa* hemskt ma*nga, inte i bo:rjan i alla fall. Vi var va:l kanske 30 styckna fo:rst, och sedan droppade det in lite folk med tiden, de bo:rjade ta fram stolar som fanns uppsta:llda la:ngst ena va:ggen och bara tog det lugnt. Na:r klockan na:rmade sig fyra var det dags fo:r fo:rsta bandet, Black Territory. Nu var da:r mycket mer folk, men ingen tra:ngsel precis. Bandet bo:rjade spela, killarna bo:rjade na:rma sig scenen fo:r att sta* med armarna i kors och nicka med huvudena i takt med musiken. Svartkla:dda killar med plugs och tatueringar. Na*gra utav dem bo:rjade go:ra hardcore dans som det kallas, men det ser mer ut som ett lugnt slagsma*l med luften runt om sig. Jag och Akira tog plats vid va:ggen da:r vi hade bra utsikt, relativt na:ra scenen och precis under en fla:kt. Snart bara 7 band kvar innan Misery Signals.
Banden avbytte varandra, alla sjungandes pa* engelska. Nu var det dags fo:r Love Me Butch (min personliga favorit). Da* blev det lite mer liv i publiken, lite poppigare. Na:sta band var Restraint, och sedan Second Combat da* publiken kom iga*ng pa* riktigt. En massa killar med tro:jor da:r det stod "Death Squad Family", som jag inbte lagt ma:rke till tidigare, drog sig in mot mitten da:r det blev en slags o:ppen cirkel fo:r hardcore dans. Fo:r att vara dans sa* ser det va:ldigt va*ldsamt ut (a:ven na:r asiater go:r det) sa* det ga:ller att ha*lla sig pa* avsta*nd. Det a:r la:tt ha:nt att fa* en knytna:ve eller spark utan fo:rvarning om de kommer fo:r na:ra, vilket de ibland gjorde, men jag hade en van hardcore kille med mig som fo:ste bort dem med armen innan dess. Trots det ha:nde inte en enda olycka ubnder dagens ga*ng, och sa*g man na*gon som ra*kat dra:mma till en annan stannade de genast upp och kollade sa* att allt var okej. Tror att jag tittade in i "danscirkeln" lika ofta som pa* scenen i bo:rjan, haha.
Na:sta band var ett av de australienska banden, Grace is Gone, som tog va:a:a:ldigt la*ng tid pa* sig, och visade sig att de var kva:llens sa:msta band. Vi gick ut och tog drickepaus, som ma*nga andra, och na:r vi var tillbaka var det malaysiska Incarnation pa* scen. Sedan blev det na:sta australiensiska bandet Hereafter. Lite ba:ttre, men om jag ska vara a:rlig sa* tyckte jag att de lokala banden var mycket ba:ttre a:n de australiensiska. Sista bandet innan Mis Sigs var favoriterna Cassandra, som verkligen fick iga*ng publiken alldeles innan det var dags. Under tiden vissa band spelade kunde jag se hur bassisten och trummisen fra*n Mis Sigs gick runt och tittade bland tro:jorna pa* borden, helt osto:rda av allt runtomkring. Men tilslut blev det deras tur, efter cirka 5 timmar eller mer. Folk ko:ade fo:r att komma na:ra scenen, jag upprepar, ko:ade, inte tra:ngdes, utan ko:ade sna:llt fo:r att komma na:ra. Jag och Akira tog va*r gamla plats igen, under fla:kten. Trots att ha varit da:r i 5 timmar ka:nde jag mig fra:sch som en nyponros, tack vare fla:ktarna och att det inte blev sa* mycket folk trots allt.
Misery Signals intog scenen och bo:rjade spela la*tar jag varken kunde texterna eller namnen pa* utom en. Sa*ngaren var sjuk sa* han bad alla att sjunga med sa* mycket de kunde, och det gjorde de. killarna sjo:ng med fo:r full hals, och gav bandet lika mycket energi som de gav dem tillbaka genom musiken. Ho:g, ha*rd musik med mycket melodi full av energi, fick till och med mig att skutta i takt. Sa*ngaren var otroligt trevlig, tog pauser da* han stod och pratade med publiken, bero:mde dem fo:r hur energiska de var osv. Varade i kanske 40 minuter, men helt klart va:rt va:ntan, fo:r mig var hela dagen en upplevelse i sig.
(1,2 & 3. Misery Signals)
(1,2 & 3. Misery Signals)
Sa* slutsatsen da*:
Mycket, mycket, ba:ttre a:n jag fo:rva:ntat mig, mycket ba:ttre live a:n det jag ho:rt pa* datorn tidigare. Helt klart va:rt varenda krona och varenda minuts va:ntan, och jag hade la:tt gjort om det varje vecka om jag haft mo:jlighet till det :)
(1 & 2. Glada fans tar bilder med sa*ngaren i Mis Sigs)
Efter konserten stannade bandmedla:mmarna ute och ha:lsade pa* fansen som kunde ta bilder tillsammans med dem, vilket alla gjorde. Jag fra*gade Akira om han ville bli fotad tillsammans med sa*ngaren, men det var han fo:r cooooool fo:r. Sa* hungriga som vi var stack vi hem, men klockan var redan efter 10 sa* ingen mat hemma. Vi tog bilen till Hartamas och da:r a*t vi Nasi Goreng med Dried Chili & Beef, och en stor va*ffla med varierad topping till efterra:tt. Och efter det gick vi till den indiska restaurangen brevid fo:r att testa Paper Tosei. 'Paper' fo:r att det a:r sa* tunnt och krispigt, sa* man bryter av det i delar och doppar det i den tillho:rande sa*sen.
(1. Va*fflan, 2 & 3. Paper Tosei)
Tro:tta i benen sa* stack vi hem efter en la*ng dag, och idag, ma*ndag, har det blivit en latisdag. Jag har pysslat med bloggen som klyddat sig, och Akira spelar PS3 och va:ntar pa* att jag ska joina. Ho:r av mig igen na:r det ha:nt na*t kul, eller har mer mat att skriva om :P
MISERY SIGNALS live i KL, 29 Mars 2009
www.myspace.com/miserysignals
LOVE ME BUTCH live i KL, 29 Mars 2009
www.myspace.com/lovemebutch
Kommentarer
Postat av: Fisen
hej min päronpaj :)
du har ju det helt underbart, är så glad för din skull :D! Vad skön konsert, lite folk och alla nyktra, låter riktigt nice :) Nu ska jag strax bege mig till Kastrup! Imorgon är vi på samma kontinent, yeaah! Tar du hand om södra asien så fixar jag norra ;) Pusss och kraam Soofie
Postat av: Ellie
Det låter skitkul :D Fast det låter länge. Typ fem timmar, eller mer. Tjooheej liksom, men det låter kul :D Jag vill med äta all den maten du äter :( Vi ska ha fiskgratäng idag. Jag vill ha Nasi Goreng!
Postat av: Maria
Idaho!
Du verkar ha skitkul borta i asia! Avis som fan. Bara så du vet så läser jag din blogg väldigt ofta jag har bara glömt alternativt varit för lat och stressad för att kommentera :O Har du hittat någon egen place än? Följer fortsättningen med spänning... blir förresten alltid så jävla hungrig när jag läser din blogg. Ska gå och snaska på något nu! Pussssss
Trackback
