en vacker brud
Okej nu har jag sett snittar från bröllopet, och det såg himla fint ut.
Men nu kan vi detta. Om och om igen visas det nu, och allt ska diskuteras.
Akira satt i alla fall och kommenterade Williams hår, eller snarare hans lilla kala plätt på toppen. Gång på gång.
Jag är inte bröllopsgalen själv, men jag försökte i alla fall förklara att det inte känns så fint att sitta och narra en brudgum eller brud under sin speciella dag. Han svarade med att han själv inte skulle bry sig.
Så vi får väl se hur glad han blir när jag taggar honom på facebook i den här bilden.
bröllop och brillz
Idag pågar ett kungligt bröllop som de annonserat om i över en månad nu. Men jag har inte sett på det, alls. Inte för att jag bojkottar eller är emot monarki och hela den biten, men jag har helt enkelt inget intresse för det.
Vad jag gjort istället:
1. Varit på bio med bubba, blev Red Riding Hood som jag sett fram emot som bara den. Blev besviken.
2. Var på bio igen! Med 10 minuters mellanrum. Blev en dubbelbio dejt alltså, och film nummer två blev Thor i 3D som var riktigt nice.
Totalt pungade jag ut 50 kr för hela kalaset.
Oj vad dyrt.
Not.
3. Vittnat en lång kö som fyllde typ hela övervåningen på köpcentrat, och sluta vid Mac Store. Ipad 2 är ute.
4. Köpte brillor:
Vars bågar ej går att öppna så lite svårt att se igenom.
5. Ljög på bloggen, det var ju ett fräsigt halsband!
Hihi hoho haha. Ursäkta ruffset.
Nu ska jag researcha lite, sedan glo på film igen och mysa, och ja så ser min fredag ut.
mjölkisar
Lyckades knåpa ihop en liten mockup igårkväll i alla fall, i svart och vitt än så länge men färgerna är grön respektive brun när allt är klart.
Vanliga små mjölkkartonger, vilket skit att vika ihop.
Hoppasatthongodkännerdemmm...
Nä, nu ska jag haffa en taxi och bege mig mot en heldag i skolan, sedan blir det bio med friendsen!
mandel och ris
Ojoj dålig uppdatering, men jag är ju en så busy woman.
En dag i veckan i alla fall.
Vilket är idag, eftersom att jag har inlämningar imorgon.
Pysslar lite med en miljövänlig mjölkförpackning åt ekologisk mandelmjölk och rismölk (var för sig). Så har man inte bara gjort jordens välmående en tjäst, utan även ens laktosintoleranta och sojaallergiska medmänniskor.
Borde. Få. Nobelpris.
21, 11, 18
Hej jag hetet Ida och jag är fyra år gammal...
Som ni kan se på antalet fingrar jag håller upp. Ett. Två. Tre. Fyra.
Fast detta gäller bara då jag är osminkad, resterande tid är jag 21 år, 11 månader och 18 dagar gammal.
I födelsedagspresent vill jag ha det röda läppstiftet á la Wonder Woman från MAC som är slutsålt överallt.
Tack på förhand.
Bandung, del 2
Under den andra dagen i Bandung så hände det minsann grejer.
Det blev vulkaner, shopping, att träffa Akrias kompis, och lite karaoke. Hehe.
Vi började dagen med att åka iväg tidigt för att besöka Kawah Putih, en vulkankrater som numera består av en varm, grön kratersjö. Kawah Putih betyder vit krater, vilket jag kan tänka mig har att göra med den tjocka vita dimman som ligger över kratern, eller att kraterns botten är vit, då sjön är lite vitgrumlig.
Det cirka 2 att ta sig dit, så jag fick en hel del fina landskapsbilder utanför Bandung, fyllda med risfält, jordgubbsodlingar och teplantat. Dock är de flesta tagna genom bilfönstret i fartenm men det får gå ändå.
Jag tog cirka 300 bilder under dagen och här kommer 52 av dem.
Först ut; tidig morgon med fin-fin utsikt över ett jättemysigt hotellområde.
Och god frulle med toast, omelette, frukt och juice. Om nom nom.
Och jasminte. Man kan ju säga att jag var mätt och glad då vi åkte.
Och sedan blev det roadtrip genom Bandungs utkanter.
Tills vi kom fram till små förorter med massor av restauranger och hus som kantade vägen.
Och transportmedel á la häst och vagn istället för taxi. Här bakifrån.
Okej, det gick snabbt och det var svårt att få med på bild men här är ett huvud.
Och här en liten whitey.
Sedan blev det med landskap, och ju högre upp vi kom desto bergigare och svalare blev det.
En spännande bro.
Ett sorts hus, säkert en restaurang.
Färgglada bostäder längst vägen.
Bostäder, och början till de många risfält vi passerade.
Vi såg många skolbarn på vägen upp, och här uppe byttes bara amrar och ben ut mot strumpbyxor och tjocka tröjor att matcha uniformerna med.
Högt uppe i ett svalare Bandung så byttes risfält ut mot många jordgubbsodlingar, som vi besökte lite senare.
Sedan kom vi äntligen fram till Kawah Putih, högt uppe i bergen. Typ.
Och där var det regnigt och lerigt, och jag ångrade mitt skoval.
Och när vi väl kom in på området möttes vi av en varningsskylt på indonesiska, då luften är så tjock, sur och askig att man inte borde befinna sig på området längre än några minuter.
Men bilder fick jag i alla fall.
Det dimmiga, duggiga området.
Det är som vanligt svårt att visa hur stor kratern/sjön faktiskt var, but I try.
Bubba kände på vattnet.
Plaskeliplask.
Och jag körde på min pis-pose. Piiiis~
Sedan blev det för hostigt och vi for vidare.
Och poseras skulle det även göras på en utsiktsplats på vägen ner.
Och så försökte jag skapa ett litet panorama över utsikten, men det blev i photoshop så ni för ursäkta bildens obalans i både ljus och vinkel. Men men.
Klicka så blir den större!
Sedan besökte vi ett teplantat kombinerat med varma källor.
Fast källor var det inte direkt, men varmt och gott i alla fall.
Akiras föräldrar besökte varsin privat källa, liksom innuti ett rum. Under tiden satt vi och njöt av utsikten och värmen från poolerna runt om.
Och nommade jordgubbar. Som kostade typ 10 kr för två ganska stora lådor.
Jag köpte fyra, hoho.
Och de var stora och söta som hemma i Sverige. I Malaysia är de små och sura.
När vi lämnade källorna så stannade vi till på väg ner för att kolla in en av de många jordgubbsodlingarna.
Och jag smälte in ganska bra, dagen i ära.
Och sedan blev det lunch. För äta bör man ju. Vi stannade till vid ett Ponyo-matställe.
Man väljer det man vill äta bland det som står på display, och sedan förbereder de maten åt en.
Om nom nom. Kyckling, kolunga, spicy potatisbitar, lite lite grönt.
Efter det stack vi tillbaka till hotellet för att vila lite, och sedan blev det shopping på Ciwalk (Cihampelas Walk).
Som resulterade i detta. Allt ifrån en affär som heter 'The little things she needs'. Längst ner till höger syns min awesomma owl-ring. Älskar.
Sedan mötte jag och Akira upp Pan. Vi stack till Peter Says Denims huvudkontor där bubba och jag köpte jeans, och sedan åt vi middag tillsammans.
Bandung är ju Pans hemstad, men han pluggar i KL, och gick i samma indonesiska skola där som Akira när de växte upp. Nu var han hemma och hälsade på sina föräldrar i alla fall.
Kycklingschnitzel typ, med klyftisar och bbq-sås.
Sedan blev det karaoke med Pans vänner innan vi drog hem för natten.
Trötta som bara den.
Bildbomben är över! Woho~ Detta inlägg tog alldeles för lång tid, dags att fylla magen.
är back onlajn
Phewwwww har äntligen internet igen!
Det har varit nere hela helgen, och det är så sjukt frustrerande när man har skolresearch som väntar, och blogg som ska uppdateras. Resten kan jag lösa med mobilen, men ej dessa två.
Vårt internetbolag har startat en uppgraderad version som kostar 30 kr mer i månaden, så nu har internetet försämrats för alla dem som kör på det vanliga försämrats. Så sneaky.
Har inget emot att betala 30kr mer, det är inte världens undergång, men bara sättet de gör det på. Stör. Mig.
Jag har i alla fall haft god tid att redigera bilder ifrån Bandung så det blir en rejäl bildbomb här lite senare.
Frustrerad tjej...
ling-long
Idag har jag varit på IKEA med bubba och köpt säng.
Köpte även knäckebröd x2, ballerina, pepparkakor (bubba), marabou med daim, och den här:
Så ni kan ju gissa vad det blev till middag.
Ledtråd numero 1:
Ledtråd numero 2:
Om nom nom~
indian banan
Näpp, den här näsan får minsann duga.
Ska jag använda illustrationen i något projekt eller så i framtiden så får jag väl ändra och ha mig den dagen.
Men den duger i alla fall som en vanlig bakgrundsbild till min laptop:
Till min bakgrunsillustration lade jag till lite gammalt papper som texture bakom, och så lite extra fjädrar till vänster.
Citatet 'Certain things catch your eye, but pursue only those that capture your heart' är ett gammalt visdomsord från de amerikanska indianerna, som jag tycker är väldigt inspirerande, plus att det passar in i hela indian-temat.
Blir säkert en serie av det hela (inte bakgrundsbilder, haha) med flera indian girrrrlz, då och då när jag har tid över. När jag inte har läxor, eller spelar sims då.
nä tack näsor
Näsor. Det måste vara något utav det värsta jag vet.
När det kommer till att illustrera då, det finns inget jag skippar så mycket som näsor.
Antingen så skapar jag en liten filur när jag jobbar med 'platta' illustrationer (alltså dem utan skuggor och så) som funkar bra. Men när jag jobbar på mer detaljerade illustrationer, då är de en riktig pina, dessa näsor.
Försöker illustrera en indian med gradient mesh i adobe illustrator.
Men blir så matt.
Har aldrig kunnat rita näsor heller, antar att jag får ta och börja öva igen...
gårdagen
God mat kryddad med goda skratt, följt av en heldag med shopping och bubble tea. Dock ingen shopping för min del, hoho.
Penny och Joshua.
Med sin chili-konst á la 'Ida sucks'.
Maaaat.
Jag och Penny, avnjuter calamari och potäter.
Joshua och Tanya.
Min mat, al funghi, efter attack med chili flakes, gaffel och sked.
dunkelidunk i huvudet
Har världens huvudvärk just nu.
Eller jag har haft det hela dagen ungefär.
Killar är tyvärr av det genus jag aldrig kommer att förstå mig på.
Men skitsamma, imorgon ska jag ut med vännerna och göra staden osäker, tydligen så känner Penny till ett ställe som säljer alla olika sorters ugglor. Alla utom de riktiga. Tyvärr. Så jag är sååå exhalterad. Trots två tinningar som bankar i takt. Men det går väl över.
Tänk om tinningar bankat i otakt när man har huvudvärk, vad mycket värre allt hade varit då? Får väl vara en gnutta tacksam trots allt.
Se allt från den ljusa sidan. Heh.
Bandung, del 1
Efter Taman Mini i Jakarta åkte vi som sagt vidare till Bandung, en stad i Indonesien som är mest populär för sin shopping och vackra vyer. Klimatet är mycket mildare än resten av Indonesien med, då staden är placerad högt upp i jämförelse.
Åker man ut en bit utanför staden så hittar man risfält längst hela vägen, på båda sidor, så långt ögat kan nå. När man kommer högre upp i bergen byts de ut mot jordgubbsoldingar och te- och kaffeplantat. Men mer om det i del 2.
Första dagen i Bandung bjöd mest på shopping och mat men det blir minsann bilder ändå.
Men först hotellet, som såg ut såhär. Nattetid då.
Och så här såg vårt mysiga lilla rum ut, dagtid.
Men liten sittplats vid fönstret och riktig dusch i badrummet.
För dem som inte vet så brukar indonesiska badrum bestå av en toalett (ofta huk-toalett, men ibland modern sådan) och en stor balja, kran och en mindre balja att dra vatten över sig med. Så när man väl får en redig väggdusch så känns det extra lyxigt.
I lobbyn fanns en enorm fishy, tycker alltid att det är obehagligt med fiskar som är större än ett lillfinger ungefär. Trodde fram tills jag var 18 att en tonfisk var mindre än en handflata.
En annan ful fisk, hehe.
Seddan blev det shopping. Eller i alla fall jakt på sådan. Här på fin outlet.
Här, rörig outlet. Men fyndade ändå, hehe.
Bland annat den här fina ugglan. Även bubba fick shoppat lite.
Såhär såg en outlet ut, eller den låg innanför buskaget då.
Bandung är en stad där de verkligen blandar det moderna med naturen. En väldigt grön stad med massor av träd som kantar gatorna.
Och statyer så klart, så indonesiskt det kan bli.
Vänster; exempel på det gröna som omringar gatorna, höger; mer shopping.
Och så något annat typiskt idonesiskt, vackra wood carvings. Gärna bara en del av trädet så att man fortfarande ser den råa kontrasten.
Detaljrikt som vanligt. Tror det handlar om en örn som slukar en orm.
Äta ska man också göra, så vi lunchade i oss lite Batagor, en riktig Bandung-rätt. Batagot står för Bakso Tauhu Goreng. Bakso är indonesiska köttbullar, Tauhu är tofu och Goreng betyder att man stekt det helt enkelt.
Blev ett litet enkelt lunchställe innan vi vilade på hotellet en stund innan vi for vidare mot 'Paris van Java'.
Paris van Java betyder Paris på Java. Det är ett köpcentrum som de lagt upp som en gågata ungefär, men byggnader i europeisk stil.
Shoppingen var dock inte lika speciell, de hade ungefär samma affärer som här i KL, men konceptet var trevligt. Hittade också några söta affärer som stack ut, men fick ej fota innuti, så här ser ni smygisar utifrån istället.
Affären till höger var min favorit, den var full av söta smycken och accessoarer, jag köpte ett gäng mobilsmycken som liknade små sötsaker. Mest för att samla då jag inte kan fästa mobilsmycken i min wildfire, hoho.
Affären till vänster hade fullt av fjärilar fästa längst väggarna och även hängandes i taket untanför.
Snacks blev det också, chokladtäckta jordgubbar och marshmallows~
Och så klart riktig middag, en enorm tallrik med grönsaker och nudlar.
Och utanför restaurangen var det så här fint. Hur många vackra lyktor som helst hängandes i taket.
Myselipys.
Vad dagens shopping resulterade i. Två koftor som jag använder flitigt i skola och på bio, en kamera t-shirt, vitt paket med mina små bakelser, en grå halsduk med hoodie (sjukt mysig men får tyvärr vänta till sweden, hehe) och så smycken.
Som bestodd av ett papegojhalsband med fjädrar, rosetter och grejer, uggleringen, och så 'predafanten' som jag visat tidigare i bloggen.
Bakelserna, om man skulle knåpa ihop något smycke med dem eller något...
Inte världens mest intressanta bilder kanske, men de kommer i del 2, då blir det både vulkaner, risfält, jordgubbsodlingar och varma källor. Och så vidare.
Men nu blir det söndagsmys, hoho~
9 hours of pain
Varje torsdag befinner jag mig i skolan mellan klockan 09.00 och 18.00. Har två ämnen på 4 timmar var, och så lunchrast 1 timme.
Så varje torsdag spenderar jag 9 timmar med den här nörden.
Det blir liksom min Joshua-dag. Och jag har inte haft så många blåmärken på armarna sedan Lucas hade sin 'slå, nerva, nyp min lillasyster så fort jag får chansen-period' som 13 åring.
PS jag kände mig lite rastlös igår och bestämde mig för att frisera brynen, ångrade mig direkt :(
Taman Mini, del 2
Sådär ja, då var det bara en och en halv vecka sedan jag publicerade del ett, så nu är det dags för uppföljaren.
Och sedan var det slut på Taman Mini, för efter det så begav vi oss mot Bandung.
Äntligen har jag både tid och lust.
I del två blir det nog mest bilder från Bali-delen, min absoluta favorit.
Men först blev det lite snacks. I form av Kerak Telor, en omelett på klibbigt ris, chili och ägg.
Som serveras med söt riven kokos och stekt schalottenlök. Rolig men god blandning.
Sedan dags för Bali. Området var dekorerat med stora portar, tempel, statyer och monster.
Bali är den del av Indonesien som fortfarande är hinduisk.
Men Balis hinduer är väldigt olika dem i Indien, de har liksom utvecklat sin egna version av religionen och sina egna gudar/monster/demoner, och sina egna traditioner och festivaler.
Och områdådet är fullt med små dansanta varelser.
Traditionellt klädda kvinnor med blommor i håret.
Och så ett gäng håriga Bali monster.
Statyn till vänster var väldigt intressant. Ett helt gäng med väldigt små män går och bär upp en staty med monsteroch drakar, som jag gissar har att göra med Balis årliga festival, då man bygger upp statyer av demoner och monster i Papier-mâché (tror jag) som man sedan bränner upp. Tror det handlar om att bli av med onda andar.
Närbild av drakarna.
Närbild av de små männen.
Monster bakom glas, med långa klor utåt.
Närbild på mossig staty med huggtänder och crazy eyes.
Ett annat monster, the disco duckface monster. Framför vacker port.
Som såg ut så här. Dörr med detaljer, snidet trä i guld och rött.
Taket på en annan port, dekorerad med monster i sten. Det hade den andra med, men det syns tydligare här.
Och ännu tydligare här. Ser ni monstret mitt i det hela?
Sedan lämnade vi Bali-delen och gick vidare till Java.
Som hade ett gäng tjurryttare mitt i ett race.
Även Java har sina monster och små versioner av stentempel.
Och knubbiga gubbar. Ser ut som en liten kung, eller?
Och även här kunde man hitta huggtänder, lite mindre till storleken bara.
Ett Java-monster, inte helt olikt de från Bali, men inte helt likt heller, hoho.
När vi var färdiga med Java så njöt vi av utsikten över den lilla sjön.
Som jag nämde innan så har den små öar som representerar alla Indonesiens öar.
Så vi begav oss upp upp i linbanan.
Och så fick vi en lite bättre utsikt.
Över hela sjön och resten av Taman Mini.
Men jag tog inte så hemst manga bilder då jag hade en väldigt höjdrädd bubba med mig, och tydligen så 'rörde jag mig för mycket' då jag försökte få med lite olika vinklar.
En sådan här liten linbanevagn var tydligen inte stor nog för oss båda. Höhö.
Men sista bilden jag fick med var av det vackra slottet på området, 'barnens slott'.
Och så fort vi kom ner på markområdet så möttes vi av en liten teater apa.
Jag minns när man var liten och trodde att varenda sigenare hade en liten apa som dansade när ägaren spelade dragspel, men i Indonesien kör man på en apa som uppträder lite medans killen spelar på en trumma.
Barnen älskade det i alla fall, sedan får man ju bara hoppas att inte apan själv tar illa av det, ett djur som annars borde leva fritt.
Men duktig var han i alla fall, de smarta små liven.
Sista stoppet blev en miniatyr av Indonesiens kändaste turistattraktion, det buddistiska templet Borobudur.
Själva miniatyren var väldigt liten och inglasad med 39472384972 fingeravtryck och ljusreflektioner på från varje håll, så jag fick ingen bra bild. Men fick i alla fall bilder av de krulliga väktarna utanför.
Som jag poserade med. Så klart.
Och sedan var det slut på Taman Mini, för efter det så begav vi oss mot Bandung.
claws out
YES! NU FUNKAR BLOGGEN!
Men jag har tusen ärenden som väntar just idag, så ni får bara en bild på dagens outfit för tillfället.
Med vässade klor.
stay tuned
Det kommer snart fler Indonesien-inlägg, men just nu så klyddar bloggen un poco.
Det kommer även bilder ifrån torsdagens examensdag/modevisning, efter alla reseinläggen då, men i den här farten så kan det ta några år tills de kommer upp. Men i alla fall, stay tuned och så.
predafant
Idag mår jag bra! Tjoho!
Har varit i skolan till och med, var där för att köpa biljetter inför morgondagens examen. Mina 'seniors' tar examen och så det blir att åka in och då alla avgångselever ställer fram sina slutprojekt i varsitt bås, bra att börja kolla in så att jag är redo när det väl är dags. Hehe. He.
Det 'bjuds' även på en stor, fin fashion show från de som pluggat fashion design.
Mja, bjuds gör det ju inte då man måste betala 250kr i inträde, inklusive allt. Utan fashion show går det på 180kr kanske. Billig avslutning, hehe. Kanske beror på att den hålls på Mariott Hotell, eller så är båsen gjorda av gjutet guld.
I vilket fall som helst så bör vi gå minst en gång innan ens egna examen, så att man vet vad som väntas och så. Kan dock inte förstå hur de tänker sig att de som har stolta föräldrar som kommer, ska få dem att punga ut 500kr för två pers för att gå på sitt barns examen. Som på många andra skolor är gratis.
Får kolla upp det där, hur det fungerar med familj och så. Gissar dock redan nu på att det blir inträde ändå. Raffles, raffles, raffles. Suck, ack, stön och stånk.
Har i alla fall känt mig fin idag, med min lilla elefantring jag köpte i Bandung.
Fast Joshua tyckte mer att ansktet såg ut som 'Predators',
så vi kallar den för Predafant istället.
gnäller av mig
Ojdå, det blev inte så många uppdateringar sedan jag kom hem. Får skylla på att jag fick en sent påkommen matförgiftning igår kväll, rusade med bil till kliniken vi brukar gå på, hinner precis ut för att... 'kasta upp' i en buske utanför. Så najz.
Resten av kvällen/natten spenderade jag med världens yrsel, som hållt i sig även idag då jag både lyckats sparka i smalbenet i Akiras sängkarm vilket resulterade i världens bula mitt på benet, och kort efter det sprang jag rakt in i den alldeles för rena balkongdörren (glas ju) när jag skulle hänga upp tvätt. Har nu världens rödaste och ömmaste näsa.
Men magen mår bättre i alla fall, tur att skolan inte börjar förrens torsdag.
Klaga, klaga, klaga, kvällens utsikt kan jag i alla fall inte klaga på.
Taman Mini, del 1
Dag två åkte vi som sagt till ett mulet Taman Mini, som betyder 'mini park'. Och det är precis vad det är, en stor park (med inträde dock) där de byggt upp massor med traditionella indonesiska hus från landets olika provinser. Varje provins räknas som sig egen etnecitet och de har sina egna språk och kulturer som skiljer sig från varandra.
De är inte direkt mini-hus, de är riktiga stora hus, men kanske kallas det 'mini' just för att det bara finns 1-3 hus från varje provins, och att de kanske inte är riktigt så stora som de var i verkligheten (trots att vissa var enorma enligt mig).
Det finns också många statyer, tempel och liknande av mini-storlek i och för sig. Går man in i varje hus kan man även hitta gamla antika verktyg, kostymer, inredning och annan historia samlat innuti, lite som ett museum för varje område.
Har man tur sitter det en liten snäll gubbe där inne som delar med sig av lite intressant fakta om husen/hur de levde/fortfarande lever.
Vi övernattade två nätter på ett hotell där inne i parken, så vi hade god tid att åka runt hela parken. Parken är hur stor som helst, och ska man gå runt hela så ska man nog stanna ännu längre för avstånden kan vara ganska rejäla, och där finns även en massa sub-parker som Jasmin-park, fågel-park, fisk-park osv.
Vi hade turen att ha egen chaufför under resan (en annan farbrors privata chaufför) hur lyxigt som helst ju. Så där åkte jag och bubba omkring i två dagar och här är några (okej ganska många) bilder från vårt besök där.
En del av centrala Taman Mini, med en lång sjö i mitten och hus längs sidorna.
Hus från provinsen Padang. Känd för sin goda mat, har nämnt det tidigare.
En tjurig tjur inne på området, hehe.
Ett av Padang-husen.
En liten hertig står och steket utanför.
Närbild; varenda vägg var prydligt detaljerad med vackert, färgglatt snidet trä.
Supernärbild; som ni kan se här.
På insidan såg det ut så här, rött trä i taket, gula pelare, handflätade heltäckande mattor och så rum och dockor på display, med traditionella kostymer.
Padang går mest i rött och blått, och stora vackra gulddetaljer/huvudbonader.
Ett hus från Batak, som ligger på norra Sumatra, så ganska nära Malaysia.
Enligt Akira så har de varit kannibaler. Eller så äter de hundar. Han kunde inte minnas så noga, ganska lätt att förväxla ju..?
Vackert tak, dock ej snidat trä, men detaljrika målningar och masker.
På insidan fann man fler dockor med dräkter.
Och så ett gäng dolkar och svärd.
Utanför stod någon slags totempåle i sten. Just totempålar har alltid fascinerat mig.
Och så en liten svart kise som ville vara anynom på bild.
Hus från Kalimantan Barat, barat betyder väst så den här provinsen befinner sig på västra Borneo. Halva ön Borneo tillhör Indonesien och den andra halvan tillhör Malaysia.
Utanför stod den indonesiska flaggan på full stång. Har aldrig sett så tätt förekommande flaggor som i Indonesien, men jag visste redan att de är väldigt patriotiska och stolta av sig.
Det här intressanta huset tillhörde också västa Kalimantan, och visar jungel-sidan av borneo. Nästan alla traditionella hus placeras en bit ovanför marknivån (om ni scrollar upp så kan ni se att det stämmer med de tidigare husen med) eftersom att det var vanligt med översvämningar och rovdjur.
Men just så här högt har jag aldrig sett tidigare. Och trappan var inte den bredaste eller säkraste jag sett heller.
Men poseras skulle det ändå. Här osminkad med bubbas t-shirt.
En kulig kille.
Sulawesi Utara, eller norra Sulawesi, ligger ungefär mellan öarna Java (där Jakarta ligger) och Papua, som hälften tillhör Indonesien. Så i centrum av det Indonesiska övädet ligger Sulawesi.
Och där har de krigare med sköld och machete. Eller hade, kanske.
På området hittade vi några statyer som dansade (snarare dansposerade) eller stod och svängde sina stora machetes. Avskyr sådana här statyer, tänk er att gå förbi nattetid. Ush. På bild hamnade de i alla fall.
Och även husen som vi ej gick in i. Men lägg märke till att de ej ligger på marknivå, även här.
De här husen med söta tak kommer ifrån västra Papua, eller Irian Jaya som det så fint heter.
Dit tillhörde även två sådana här hus som bjöd på karaoke-underhållning.
Inte. Random. Alls.
Och även de här husen, om jag minns rätt.
Sådana här tak är väldigt typiska för Toraja, som ligger i södra Sulawesi. Jag minns att bubbas pappa åkte dit förra året och hade massor att berätta efteråt.
De är mest kända för sitt kaffe, och för att de begraver sitt folk på ett väldigt speciellt sätt. Nämligen uppe i luckor uppe i klippor som de gräver ut, och begravningar som varar i dagar med hundratals besökare.
Det är väldigt dyra begrvningar, med offergåvor i form av hundratals grisar eller tjurar.
De är också kända för att snida trä (som resten av Indonesien typ) och den extrema formen på taken.
Det blir två inlägg om Taman Mini, sist jag försökte lägga upp extremt många bilder i ett inlägg så publicerades bara halva. Och det ligger en hel del jobb bakom ett så långt inlägg, så jag chansar icke idag, hoho.
dag 1, Jakarta
Oj oj oj vad många bilder det blir, de får komma upp i delar helt enkelt. Kan börja med att berätta om första dagen, då blev vi upphämtade av Akiras farbror, om Yadi (om betyder farbror, jag trodde först att han hette 'Omyadi').
Han körde oss till sitt hus i östra Jakarta, där vi övernattade första natten. Har aldrig sovit så dåligt i hela mitt liv, mardrömmar och skit avlöste varandra hela natten. Men det var ett fint hus i alla fall, hela 13 sovrum hade de. 13 sovrum på 3 våningar, inte helt illa.
Först på kvällen, då vi skulle gå och köpa indonesiska SIM-kort till mobilerna, så snubblade Akira ner i ett hål (trottoarerna består ibland av stenblock som täcker över diken) så han fick en ordentlig rispa på benet. Så här såg det ut. (Och en liten del av inredningen.)
Aj aj, så går det när man inte ser sig för.
Men han var cool ändå, den lille hertigen.
Dagen efter så stack vi till Taman Mini, och mer om det blir det i nästa inlägg.
i'm baaack!
Är just nu nyligen hemkommen från en vecka i Indonesien, har över 1000 bilder (där det så klart ska sorteras och raderas) så det blir kanske några bildbomber framöver.
Blir dock inte några dag-för-dag-inlägg som jag brukar skriva efter resor, men däremot så blir det inlägg efter stad. Så först ut Jakarta, sedan Bandung, och sist Bogor (Akiras hemstad).
Men nu är klockan mycket och jag har packat upp hela kvällen (visar även shopping senare, hehe) och pratat med mams över telefon, så nu kallar min mjuka, svala säng och så blir det lite uppdatering imorgon!
Såg ni förresten mitt misslyckade försök till mobilblogg nedan? Hah, får jobba på det.
Nightynight!
