jag letar vidare
Ja då är det väl nu man ska skriva av sig och berätta hur bra det gått på intervjun idag, vilken härlig arbetsplats man kommer att tillbringa resten av terminen på, eller hur trevliga folket där var.
Mja, riktigt så blev det inte. Inget illa om varken det lilla företaget eller de som jobbar där. Möjligtvis lite illa om den sunkiga arbetsmiljön och chefen som kom 50 minuter försent, men det var helt enkelt inget för mig. Det kände jag redan då vi steg in genom dörren, för som tur var Akira med mig annars hade jag aldrig hittat dit.
Och så fick han bli mitt moraliska stöd, då saker och ting inte gick som planerat. Har precis pratat av mig med mams också, fick extra pepp och energi så att letandet fortsätter.
Denna praktikantsugna tjej ger minsann inte upp så lätt.
Men först, favorit i repris denna mörka måndagskväll.
Kommentarer
Trackback
