april 2012 - del 1, graduation

Nu är det lite mer än 3 månader sedan jag tog examen, med ett Advanced Diploma inom Visual Communication, efter tre års studier på Raffles International College i Kuala Lumpur, Malaysia. 

Jag har börjat vänja mig vid att vara hemma igen, men det känns konstigast är väl att man inte kommer att besöka skolan särskilt snart igen. I alla fall aldrig mer som studerande där. 


Min tid som studerande där var en blandning av massor med erfarenheter, fantastiskt roliga, samt småstränga lärare, svinkalla klassrum med AC på dygnet runt, en fullpackad parkeringsplats med alltid lika glad vakt, otaliga timmar framför de olika adobe programmen, härliga teh tarik-raster på skolans canteen i värmen bland palmerna, en stor nypa stress inför varje fredagsdeadline, och så klart helt fantastiska vänner som ställde upp i vått och torrt.


Åh det finns så mycket jag kan skriva om mina tre år på Raffles, alla minnen och alla erfarenheter som format mig till den jag är idag, alla tårar och alla skratt, alla människor som inspirerat mig... Ja det hade alltså blivit ett hemskt långt inlägg med en massa svammel, så istället bjuder jag på en liten bildbomb från den sista dagen som studerande på skolan.

Min examensdag: den 3 april 2012, på JW Marriott Hotel i Kuala Lumpur.


Examensdagen var inte bara en dag då vi som sagt tog examen, utan den dag vi hade vår sista chans att visa vad vi kunde skapa baserat på det vi lärt oss de senaste tre åren. Det var dagen då slutprojektet skulle visas upp och imponera på display.

Jag var den enda som använde mig av IKEA istället för svindyra snickare på examensdagen, men man måste ju representera lite.

Eller okej, det berodde väl mest för att min snickare ställde in två dagar innan, så det hela slutade i gråtfest och sedan taxi in till IKEA med en fantastiskt stödjande paps, men det kan vi ta mer en annan gång. Jag fick precis det jag hade tänkt mig tillslut, och så stack jag ju ut lite om inget annat...

Snällhetskampanjen "For Kindness Sake". Lite info ovan som man kunde läsa vid sidan om mitt lilla bås. Mitt koncept var att visa att man kunde inspirera folk att vara snällare mot varandra med hjälp av en kampanj baserad på design.

Jag inspirerades av Malaysias otaliga reklamer på TV där de uppmanar folket att bli snällare, som att le mer mot varandra, vara artiga och kunna be om ursäkt. Reklamerna i sig var urdåliga och helt oinspirerande, och det jag ville ge mig på som slutprojekt var att skapa ett mer inspirerande budskap med hjälp av grafisk design.

Jag designade tolv illustrerade budskap som tillslut blev en kalender, som absolut inte blev så bra på bild som jag först trott, men jag kan lägga upp filerna på bloggen snart så att de syns bättre.

På mitt bord hade jag ställt fram kalendern i sin slutliga form, samt allt det andra jag designat åt kampanjen.

En annan vinkel på det hela.

Bland annat så hade jag tryckt ut vykort med orden "Please", "Thank You" och "Sorry", som gick under samma tema. Kort att skicka för att sända en liten tanke, eller då man har svårt att säga orden personligen.

Till höger på bordet låg det "snälla skrivböcker" för alla ens glada tankar, eller "For All My Happy Thoughts" som det står på dem, där jag använde mig av kampanjens logo som framsida.

I burken ovanför dem hade jag tryckt up olika knappar med kampanjens logo i olika färger, och så vissa med bara kärlekstecken. De försvann nästan lika snabbt som jag ställt fram dem, men la familia fick i alla fall vars en, hoho.

På min högra pidestal hade jag ställt min portfolio samt visitkort.

Och på den vänstra hade jag ställt min progress book, boken om hur mitt projekt tagit form.


Så efter att allt var framställt och färdigt var det dags att presentera mitt slutprojekt, bland annat till två jurymedlemmar som skulle sätta betyg på oss, och bland annat till nyfikna examensbesökare.


Sedan blev det dags examensceremonin, som såg ut så här:


examensceremo
Handskakande, nervöst leende, samt överlåtande av ett litet symboliskt diplom.

Sedan scenfotografering: hela färgglada klassen som gick ut, och så någon lärare gömd i mitten.

Innan ceremonin blev det lite mingel bland båsen, här med en jurymedlem och så två fantastiska lärare.

Och så de bästa, Joshua och Tanya (Penny saknas).


Okej hade visst ingen bild med alla fyra, så det får bli en ihopsatt variant.

Lite camwhoring med Joshua.

Och så lite till. Kan det bli för mycket? I think not, hoho.

Två populära småkillar från dagen, här med fasters visitkort 


Har massor med bilder från examensdagen, speciellt på twinsen och resten av la familia, men de togs med mams kamera, så här kom i alla fall en liten bilbomb från det som hamnade på min kamera den dagen. 


Nästa bildbomb blir resten av Malaysiabilderna från april 2012, och sedan kommer bloggen att fortsätta med uppdateringar från Sverige. 

Jag startade bloggen först då jag flyttade till Malaysia, mars 2009, för att dela med mig av min vardag till familj och vänner här hemma, men nu kan jag lika bra fortsätta då man ändå är igång (/svårt att sluta), eller hur?

mars 2012 - del 2, bali

Hej juli månad, nu har jag varit hemma i Sverige i snart tre månader, och snacka om att tiden flyger förbi som bara den. Speciellt har det varit fullt upp nu i sommarmånaderna med grillmys, fotbollskvällar, barnkalas, dop, bröllop och så begravningar tyvärr.


Men nu har det blivit dags för en liten fotobomb á la Bali, som hela la familia besökte under Asienresan på slutet av mars. Vi var där i fem nätter och bodde i Kuta, på ett supermysigt och väldigt indonesiskt hotell, och dagarna bestod av en massa poolmys, chill på stranden, massor med god indonesisk mat, strosande på shoppinggatorna, spännande utflykter till tempel och hantverksstäder, och så klart bodyboard-dagen som slutade i första gradens brännskador för min del.


Det var min fjärde trip till Indonesien, men första till Bali, vilket var väldigt kulturellt annorlunda i jämförelse med de städer jag varit i tidigare, så det var mucho spännande och speciellt kul att ha hela familjen med sig i värmen.

Så ja, här kommer några av mina favoritbilder från den lilla resan.



En del av hotellområdet, precis utanför rummen. Supermyso.


Den balinesiska gazebon, som blev mams favoritvrå på hotellet.


Och så rummen, som var mer som små söta radhus.


En kort promenad bort låg poolområdet som blev väl besökt.


Kidsen fick sina första simpuffar ♥


Så det blev en hel del poolmys med hela la familia.


Och så kunde man inte direkt klaga på hotellmaten, hoho.


Det blev som sagt en hel del utflykter, så många timmar spenderades ihoptryckta i en liten van med utsikt över landsbygden.


Men kidsen var söta och glada som vanligt ♥


Första kulturella stoppet blev balinesisk Kecak-dans vid Uluwatu.


Uppträdandet kan också kallas Ramayana Monkey Chant, och består av teater samt dans, samt sång i form av upprepade ramsor, eller ljudet 'cak'.


Tatuerade tempelgossar och dramatiska minspel bjöds det bland annat på.


Teatern slutade med elddans efter solnedgången.


"Ramayana Monkey Chant", efter prins Rama och så apan, som stod för eldsparkandet.


Apliknande Vanara.


Som vi även fick en liten fan-bild med, hoho.


Dagen efter blev det utflykt igen, den här gången Barong-dans i Ubud.


En Barong är en lejonliknande varelse i Balinesisk mytologi, även kallad 'king of spirits'.


Det utspelar sig mellan honom och Rangda, eller 'demon queen', och absolut fiende. Dansen symboliserar den eviga kampen mellan gott och ont.


Och verkade sluta med att de flesta dog. Skådespelet var på indonesiska utan undertexter, så det var inte helt lätt att hänga med, men vackert var det ändå.


Efter Barong-dansen passade vi på att utforska resten av Ubud, Balis hantverksstad. Vår chaufför tog med oss på en runda duar vi fick ta del av både batikhantverk, tavlor, träsnidning och silver. Och så hittade jag ett litet sött tempel utanför med två fina elefanter.


Eller tre..? ♥


Vi stannade till vid ett område som tillverkade batik i alla dess former, kläder, accessoarer, tavlor, ja allt man kan skapa av vackert tyg ungefär.


Vi besökte också ett ställe i Ubud där de tillverkade detaljerade silversmycken. Armbandet ovan var en solklar favorit.


Inget Indonesien utan snidat trä, speciellt i Ubud. De ska gärna vara i form av färgglada masker, som denna Garuda.


Sista stoppet blev till att kika på väldigt detaljerade balinesiska tavlor, som slutade i två små inköp som nu pryder matrummets röda väggar. Dock ej den ovan, men den var också en favorit. En blanding av det traditionella vs. nya Bali.


Efter all kultur den dagen så blev det mat på en sypermysig restaurang med härlig utsikt.


Stora risfält på alla håll utanför restaurangens fönster.


Den fina utsikten åtföljdes med en väldigt god, och så klart väldigt spicy gado-gado.


Dagarna efter det var det strandmys som gällde.


På dagarna var det sol och bad, och så en del bodyboarding då havet bjöd på najsiga vågor.


Och kvällarna spenderades med att sitta och mysa med diverse drycker framför solnedgången.


Innan brännskadorna, hoho...

Solnedgång i Kuta, något av det mysigaste jag varit med om.


Efter Bali så åkte vi tillbaka till Kuala Lumpur, där en hel del skolstress väntade inför min examensdag veckan efter, som blev alldeles underbar tillslut. Kameran åkte med även där, så vänta er ännu en fotobomb från min stora, och extremt efterlängtade dag, den 3 april 2012.

RSS 2.0